Nr 75 (2011)
Ullamaija Kivikuru (red.)

Medier, makt och mammon
Fallstudier om medielandskapet

Medier, makt och mammon analyserar journalistikens situation i Finland just nu, då allt ännu är ganska som det alltid har varit, men förändringen känns i luften. Skribenterna har arbetat i två projekt som Finlands Akademi har finansierat: Fakta som handelsvara och Medier, mottagare och maktens kretsar. Projekten fungerade parallellt, och några forskare har arbetat för båda.

Artiklarna handlar om fallstudier, analyser av konkret praxis och mottagningssituationer. Meningen är att inte tala om teorier, utan om medielandskapets vardag, både på den finskspråkiga och på den svenskspråkiga sidan. Fokus ligger på den finländska situationen, trots hänvisningar till övriga världen. Boken kan inte erbjuda ett slutligt svar på frågan om vart den finländska journalistiken är på väg, men den försöker att ta fasta på vissa mellanstationer och vägmärken.

Pris: 20 euro

Nr 74 (2010)
Henrik Zilliacus-Tikkanen (red.)

Röster
Rundradions veteraner berättar

Redaktörer som arbetat flera decennier på Rundradion är
välkända för en äldre publik, men okända för dem som är
unga i dag. Böcker om Rundradions historia handlar mest
om politiska epoker, om den högsta ledningen och om
utvecklingen av teknik och programgenrer medan de enskilda
redaktörerna sällan lyfts fram. I den här boken intervjuar
journalistikstuderande tidigare Rundradioredaktörer, varav de
tidigaste anställts redan i slutet av 1940-talet.

Innehållsförteckning

Intervjulista

Pris: 15 euro

Nr 73 (2009)
Mats Nylund

Makten över journalistiken
Intervju, redigering och berättande i tv-nyheter

I sin kommunikationsvetenskapliga undersökning granskar Nylund vad journalistiska intervjuer går ut på. Intervjun är en oerhört viktig del av nyheter och journalistik, men vad händer bakom kulisserna under intervjuerna - går publiken miste om något? Vad händer till exempel i tv-intervjuer som tittarna endast får se en glimt av? Vilka frågor ställer journalisterna? Hur svarar politiker och andra intervjuade? Hur omvandlas intervjun till en nyhetsberättelse? Hur anknyter intervjusituationen till ideologi och politisk makt? Bland annat de här frågorna besvaras i undersökningen.

Boken riktar sig i första hand till studerande i journalistik, kommunikation och media, men också till professionella journalister, samhällsforskare och alla som är intresserade av hur massmedier fungerar.

Pris: 12 euro

Nr 72 (2008)
Vera Schoultz

Deltagandet i vågskålen?
Ekenäsregionens kommunsammanslagningar 1977-1993

I sin forskning granskar Schoultz en kommunsamman-slagningsprocess ur demokratisk synvinkel för att se om den allmänt negativa reaktionen mot sammanslagningar är befo-gad. Rapporten beskriver fem västnyländska kommuners väg till en gemensam kommun, det som i dag är Ekenäs, och gran-skar hur kommuninvånarnas förutsättningar att delta i det politiska livet i regionen har förändrats under resans gång.

Frågor som besvaras är till exempel: hur har antalet förtroende-valda förändrats i regionen? Vad spelar de nya geografiska gränserna för roll? Hur hörs de tidigare självständiga orterna i den nya kommunen? Har sammanslagningarna påverkat valdeltagandet?

Pris: 13 euro

Nr 71 (2007)
Camilla Haavisto och Ullamaija Kivikuru (red.)

Variera mera, inkludera flera
Åtta essäer om medier, mångfald och migration

I boken diskuterar skribenterna hur medietexter så väl återger som bidrar till konstruktionen av en kollektiv uppfattning om vem som hör till ”oss” och vem som inte gör det. Diskussionens utgångspunkt är konkreta studier – både kvalitativa fallstudier och kvantitativa kartläggningar. Studierna relaterar till forskningsprojektet ”Rasism och främlingsfientlighet i finländska medier”.

Pris: 30 euro

Nr 70 (2007)
Henrik Hägglund, Christian Starck, Janne Wikström

Vad tror du att det hände sen?

Utexaminerade från Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet åren 1990-2004

I en ny forskningsrapport undersöks hur utexaminerade från Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet placerat sig på arbetsmarknaden, vilken den regionala fördelningen bland de utexaminerade varit och hur stor benägenheten är för fortsatta studier. Faktorer som anknyter till studietidens längd granskas också. Tyngdpunkten gäller examensåren 1990–2004 även om tidigare och senare år i viss mån berörs.

Publikationen finns som [pdf]

Under de senaste årtiondena har staten genomgått många förändringar. Utvecklingen har varit ytterst mångskiftande och har inneburit både stora institutionella förändringar och förskjutningar från regulativa- till mera informella och samarbetsbetonade styrningsinstrument.

I Finland har den ökade användningen av informella och kollaborativa styrinstrument till största delen berott på det stora antalet nya temporära program- och projektorganisationer. Trots detta har den ökade temporalitetens inverkan på offentliga strukturer till stor del blivit försummad i den för övrigt omfattande Governance debatten. Vilka är t.ex. temporalitetens konsekvenser beträffande koordinering, effektivitet och politiskt ansvar?

I denna skrift analyserar författarna drivkrafterna bakom, och konsekvenserna av, den alltjämt ökande administrativa temporaliteten. Ökningen av antalet projekt har varit ett av de mest framträdande dragen inom den finländska administrationen under senare år. Det är därför av intresse också ur en internationell, jämförande, synpunkt att granska den finländska administrationens utveckling.

Pris: 10 euro

I den kvalitativa undersökningen jämförs recensionerna av tio skönlitterära böcker i samtliga elva finlandssvenska dagstidningar r 1994 och dito år 2004.

Publikationen är en rapport från en internationell konferens om journalistik för språkliga minoriteter. I konferensen deltog journalister från minoritetsspråktidningar i EU och från olika medier i Norden och Baltikum.

Publikationen finns också som [pdf]

Familjerådslag är en modell för att fatta beslut i ärenden som berör barn samt är en abetspraxis som skapar och stöder en ny form av professionalitet och delad expertis. Med familjerådslag strävar man efter att finna nya, bärande kombinationer av privat och offentligt stöd så att barnets närnätverk aktiveras och tar ett allt större ansvar för barnets situation.

Centret för forskning om etniska relationer och nationalism (CEREN) stod värd för den 12:e nordiska migrationskonferensen i Helsingfors hösten 2002. Temat för konferensen var kulturellt mångfald och integration.
Publikatinen är en rapport över konferensen och innehåller artikar som baseras på de papers som presentrades under konferensen.

Under det sena 90-talet fullkomligt exploderade rapporteringen om ekonomi, framförallt med börsen i fokus. Journalisterna gick över från att skriva om fördelningen av ekonomiska resurser till ekonomisk tillväxt. Press och etermedier ökade bevakningen mångfalt. Det nya snabba mediet Internet blev det viktigaste ”hjälpmedlet” för alla som hoppades bli rika på aktier. Dagspressen skulle förpassas till pappersinsamlingen.

Den här rapporten handlar om detta brytningsskede i journalistiken och de nya kraven. Den granskar också dagstidningarnas möjligheter att klara utmaningarna i den nya medievärlden. I rapporten definieras utmaningarna som snabbhet, djup och relevans.

Mediefostran är den mest etablerade termen för olika former av medieanvändning i skolundervisningen, men lika varierande som termerna är ämnets volym och innehåll i olika skolor i Finland. Några skolor ger medierna mycket uppmärksamhet tack vare aktiva lärare, andra skolor tar nästan inte upp medier alls p.g.a. lärare som antingen inte anser sig kompetenta eller som tycker att medierna inte är tillräckligt värdefulla som undervisningsmaterial.

År 1999 inledde Centret för forskning om etniska relationer och nationalism (CEREN) vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet och Enheten för journalistikforskning vid Tammerfors universitet en uppföljning av etnicitet och rasism i finländska massmedier. Både i Helsingfors och Tammerfors har huvudvikten legat vid dagstidningarna. Också TV har i någon mån behandlats och i vissa specialstudier som genomförts som studentarbeten har andra tryckta medier undersökts.

En rapport över det inledande skedet i uppföljningen (september-november 1999), Rasism och etnicitet i den finlandssvenska tidningspressen SSKH Meddelanden 57, utkom år 2000. Publikationen innehöll vid sidan av de generella resultaten ett par specialartiklar.

Nr 61 (2001)
Anna Svartström
Konsumentjournalistik

En av de främsta roller som människan har i dag är rollen som konsument – om vi så vill det eller inte. i Finland har vi levt i ett modernt konsumtionssamhälle i omkring ett halvt sekel, men konsumenterna är inte fullärda trots det. Med åren har såväl konsumentrollen som de problem som förbrukaren stöter på blivit allt mer mångfasetterade. Det här har uppmärksammats i olika betänkanden på både nationell och internationell nivå. De för fram vikten av upplysta konsumenter och betonar ofta mediernas roll.

Sedan medlet av 90-talet har såväl antalet webbplatser som användare ökat kraftigt. Många av de redan existerande medierna, tidningarna och radio- och tv-stationerna, har öppnat sina egna webbplatser och användarna har varit mycket intresserade av dem. Statistik visar att det är de redan existerande mediebolagens webbplatser som lockat flest besökare.

De ”gamla” medierna har till en början tillämpat sitt gamla arbetssätt på det nya mediet, webben. Nyheter publiceras inte tidigare på webben än i tidningen eller sändningen, trots att det är möjligt. Texterna skrivs sällan om så att de skulle vara lättare att läsa från skärmen och de multimediala elementen används sparsamt. Efter hand har många gjort medvetna satsningar på sina webbversioner och utvecklat dem, men fortfarande finns många webbplatser som är bundna av de gamla medierna.

De flesta finlandssvenska dagstidningarna har också öppnat egna webbplatser. I februari 2001 hade sju av nio finlandssvenska dagstidningar egna webbplatser, på vilka det presenterades nyheter.

Magdalena Åberg går i sin kandidatavhandling in på ett mindre välutforskat delområde inom journalistiken, nämligen hur dagstidningar använder nyhetsgrafik. Nyhetsgrafiken fick sitt verkliga uppsving under 1980- och 1990-talen, men har ändå existerat i olika former nästan lika länge som det har funnits tidningar.

Avhandlingen innehåller en teoretisk och historisk översikt om nyhetsgrafikens utveckling och en undersökning om hur nio dagstidningar i Svenkfinland använder sig av nyhetsgrafik och av vilken typ den grafiken är. Undersökningen bygger både på intervjuer med tidningarnas redaktörer och på ett omfattande källmaterial ur tidningarna. Det har blivit betydligt lättare och billigare för tidningar att egenhändigt framställa grafik i takt med att datorerna och grafikprogrammen har blivit snabbare och bättre, men det är trots allt inte ekonomin eller tekniken som är avgörande för en tidning som överväger att satsa på nyhetsgrafik.

Inom Centret för forskning om etniska relationer och nationalism (CEREN) pågår för närvarnade, tillsammans med Forsknings- och utvecklingsenheten för journalistik vid Tammerfors universitet, ett större projekt där förekomsten av rasism och xenofobi i massmedia samt rapporteringen av etniska relationer i Finland mera generellt undersöks. Projektet inleddes 1999 och detta inledningsskede av medieuppföljningen på området pågår till slutet av år 2001.

Denna rapport innehålller dels en huvudsakligen kvantitativ presentation av Anna Meurman över resultaten av granskningen av den finlandssvenska pressen för perioden september-november 1999, dels ett par mera kvalitativa analyser. Mats Nylund behandlar vinklingen av etnicitet i några rubriker och artilar i ovannämnda material. Christina Korkman belyser konstruktionen av de ryskspråkigas språkinlärning i den finlandssvenska pressen under ett års tid (1998-1999).

Arbetet beskriver två aktörer som av olika skäl beslutat sig för att inleda ett samarbete i fråga om bashälso- och socialvårsdproduktion. Aktörerna i samarbetet består av Karis stad och samfundet Folkhälsan i svenska Finland r.f. Mjölbolsta Friskvårdsdistrikt administrerar och producerar bashälsovården och en del av socialvården i Karis stad. Förutom en ändring inom bashälso- och socialvården planerar aktörerna även att tillsammans göra om Mjölbolsta sjukhus till ett hälsofrämjande centrum med seniorhus och mångsidiga friskvårdsaktiviteter för människor i alla åldrar.

Anu Kantola beskriver i sin rapport de förändringar som skett gällande yttrandefriheten i Central Asien under 1990-talet. Kantola undersöker yttrandefriheten och mediernas agerande i speciellt två länder, Kirgistan och Uzbekistan.

Kantola har intervjuat ca 40 journalister, representanter för medborgarorganisationer och medieexperter från de bägge länderna. Undersökningen visar att de central asiatiska länderna, efter att de blivit självständiga, kan delas in i två grupper: De som aktivt strävar efter demokrati (Kirgistan och Kazakhstan) och de som stävar efter ett starkt centralstyre (Uzbekistan, Tajiksistan, Turkmenistan).

Rapporten ingår i utrikesministeriets projektet "Human rights, democracy and development assistance" och är utgiven i samarbete med utrikesministeriet.

Ullamaija Kivikurus rapport beskriver de förändringar som har skett i det afrikanska medielandskapet söder om Sahara under 1990-talet.Ullamaija Kivikuru fokuserar på den dramatiska skillnaden mellan stads- och landsbygd, på den växande yttrandefriheten i städerna speciellt för medelklassen samt befolkningens rätt att få grundinformation på landsbygden där majoriteten av invånarna bor.

I många afrikanska länder har medielandskapet i städerna blivit mycket omfattande och mångsidigt medan landsbygden till och med har mist de knappa medieresurser de har haft tillgång till. Nationella radiobolag har inte klarat sig i kampen om biståndspengarna, inte heller regeringens tidningar tillhör de medier som "donatorer" gynnar. Ändå är det just dessa medier som i någon mån har nått fram till byarna. Trots att antalet tidningar och radiokanaler har ökat har mediernas totalvolym minskat. Ett nytt fenomen i Afrika är också skandaltidningarna som har vuxit i och med den ökade yttrandefriheten.

Rapporten ingår i utrikesministeriets projektet "Human rights, democracy and development assistance" och är utgiven i samarbete med utrikesministeriet.

Utgångspunkten i rapporten "Samma på svenska?" är inte bara att fånga specialbehov och utvecklingsprojekt eller -innovationer med tanke på språk- och storleksförhållanden utan också att kartlägga socialt arbete och social service i svenska och tvåspråkiga kommuner. Vad är
kännetecknande överhuvudtaget? Vad är kännetecknande med tanke på språket?