Soc&kom får professur i etniska relationer

– Den satsning på forskning om etniska relationer som vi på högskolan gjort redan under många år och som tagit sig uttryck bl.a. i grundandet av ett särskilt center för forskning på detta område, CEREN, har nu visat sig bära frukt, konstaterade rektor Henrik Hägglund i sitt inskriptionstal då han den 31.8.2004 inledde Svenska social- och kommunalhögskolans sextioandra verksamhetsår.

Helsingfors universitets konsistorium beslöt för knappt två veckor sedan om fördelningen av fyra tidsbundna professurer, som fakulteterna och enheterna inom universitetet hade kunnat söka. En av dessa professurer, en femårig professur inom området för etniska relationer, tilldelades Svenska social- och kommunalhögskolan.

Professuren i etniska relationer kommer förutom att stärka forskningen om etniska relationer också att ge ett viktigt tillskott till undervisningen vid högskolan, speciellt inom inriktningsalternativet etniska relationer.

– Jag ser det som särskilt positivt att högskolan just i år, då jämnt 20 år förflutit sedan anslutningen till Helsingfors universitet, tilldelades denna viktiga professur från universitetets högsta beslutsfattande organ, framhöll rektor Hägglund.

Kortsiktig forskningsfinansiering
Satsningen på forskning och på vissa prioriterade områden har visat sig vara lyckad. Högskolan har i dag en starkt forskningsinriktad personal och antalet forskningsprojekt har visat en jämnt stigande kurva och andelen externt finansierad forskning har ökat stadigt.

– Men ingenting är så positivt att det inte också inrymmer ett visst mått negativa drag, påminde rektor Hägglund.

Samtidigt som forskningsaktiviteterna ökat har lärarnas tidsanvändning blivit allt mer ansträngd. En universitetslärare borde satsa allt mer på handledning av studerade, på utveckling av undervisningen och på att effektivera genomströmningen av studerande samtidigt som forskningen förutsätter att en allt större tid sätts på forskningsansökningar och på ledningen av forskningsprojekt.

Ett annat problem som Hägglund tog upp i sitt inskriptionstal gäller de korta anställningsförhållandena, särskilt bland unga forskare. Den stigande andelen extern finansiering har medfört att en stor mängd anställningsförhållanden på kort tid. Inom statsförvaltningen är universiteten de organisationer som har den största andelen korttidsanställda.

– Detta är en omedelbar följd av att forskningsfinansieringen ofta är så kortsiktig, poänterade rektor Hägglund. Också på Soc&kom har vi flera yngre forskare som hankar sig fram med korta anställningsförhållanden på några månader åt gången.

Högskolan har i sin personalpolitiska plan uppställs ett mål att försöka minska antalet korta anställningsförhållanden och i stället försöka skapa längre sammanhållande perioder också för de forskare som är beroende av extern finansiering.

– Jag ser det som ytterst angeläget att förverkliga denna målsättning, något som man också från statsmakten framfört till universiteten, konstaterade rektor Hägglund.

Begränsning av studietiden
I sitt inskriptionstal tog Hägglund också upp den aktuella frågan om införandet av en reglering av studietiden och studierätten.

– Begränsningarna kan utgöra en markering, men jag är tveksam till om de kommer att ha önskad effekt, konstaterade rektor Hägglund. Det är dock klart att de föreslagna begränsningarna av studietiden och studierätten måste åtföljas av förbättringar av studiestödssystemet. Det är positivt att man i beredningen av förslaget uttryckligen framhållit att man inte önskar begränsa de studerandes rätt att avlägga studieprestationer utöver minimängden; man skall också i framtiden få studera också för att bilda sig; inte bara för att uppnå en strömlinjeformad examen, fortsatte rektor Hägglund. Mycket finns förstås ännu att göra.

– För egen del tror jag till exempel att vi måste effektivera användningen av läsåret så, att terminerna utnyttjas effektivare men också så att själva arbetsveckan bättre tas i bruk, framhöll rektor Hägglund.

Läs inskriptionstalet i sin helhet>>

Text: Christina Klawér-Kauranen
Foto: Bo-Erik Mannerström

Till nyhetsarkivet