Kvalitet innebär vid Soc&kom att verksamheten är ändamålsenlig och resultaten högklassiga.
Snellmansgatan 12 (PB 16)
00014 Helsingfors universitet
tfn (09) 1911 (växel)
fax (09) 191 28430
sskh-administration(at)helsinki.fisskh-studier(at)helsinki.fi
Kulturell pluralism eller enhetligt folkhem?

Hur ska den nordiska välfärdsstaten handskas med minoriteter vars kultur skiljer sig avsevärt från majoritetskulturen? Den frågan behandlades under temadagarna Mångkulturellt socialt arbete och socialpolitik i Europa som ordnades den 9–10 februari vid Svenska social- och kommunalhögskolan.
– Socialmyndigheterna i Norden tampas idag med flera problem som har att göra med det mångkulturella samhället. Hur mycket integrering kan man kräva och i vilken mån kan man acceptera annorlunda sedvänjor? frågade professor Birte Siim från Aalborgs universitet som föreläste på temadagarna.
Siim har bland annat studerat invandrarkvinnor i Danmark. Hon har särskilt intresserat sig för hur den nordiska välfärdsmodellen kan balansera mellan kravet på liberal acceptans av olika kulturer och kravet på kvinnans jämställdhet.
– Idag måste socialarbetare till exempel ta ställning till frågan om arrangerade äktenskap, som är vanliga bland vissa invandrargrupper. Ska alla arrangerade äktenskap betraktas som tvångsäktenskap som förtrycker kvinnan, eller kan man acceptera vissa former av arrangerade äktenskap? frågar Siim.
Spänningar och konflikter uppstår också då den nordiska välfärdsstaten möter flyktingar. För forskare Petri Hautaniemi på institutionen för u-landsforskning vid Helsingfors universitet blev dessa konflikter mycket påtagliga då han undersökte somaliska unga killars liv i Helsingfors.
– Den nordiska välfärdsstaten handskas med människor på ett speciellt sätt. Här räknar man med att staten sköter om individen och har rätt till en viss mängd information om denna. Det uppstår spänningar då man tar emot somaliska flyktingar, för vilka familjen är den viktigaste enheten för att trygga ens välfärd.
De finländska myndigheterna har också en snäv syn på familjen som inte stämmer överens med den somaliska familjeuppfattningen.
– I Finland räknas endast kärnfamiljen – biologiska föräldrar och barn som bor under samma tak. Så fungerar inte den somaliska familjen, en ung somalier kan räkna kusiner som syskon och ha flera olika mödrar. Medlemmarna i en somalisk familj bor ofta i olika länder, men det betyder inte att familjebanden inte skulle vara starka.
Text och foto: Marika Mäklin
