”Som skinkan mellan två tjocka brödskivor”

Baskien överskrider gränsen mellan Frankrike och Spanien och hamnar därmed i kläm mellan två världsspråk. Trots att vardagsdiskussioner sällan förs på minoritetsspråket identifierar de flesta invånarna sig som basker. De flesta elever går i skola på baskiska, men få tittar på baskisk tv.

Finländare har en baskunskap i de både inhemska språken, men i Baskien är det många som inte alls behärskar minoritetsspråket. Området är en smältdegel mellan olika kulturer, samhällen och politiska system.

– Det är inte som i Katalonien där språket är närbesläktat med spanskan, säger universitetsläraren Edorta Arana.

Arana växte upp i en mindre stad där nästan häften av invånarna var invandrare. Han hörde till den ena på dussinet som var bask. I dag kan runt en miljon prata baskiska och språkkunskaperna är bäst bland barn och unga. Över hälften av skolorna har baskiska som undervisningsspråk.

Problemet med ett kontrastrikt samhälle är att baskiskan saknar officiellt status i vissa områden. En femtedel av skolorna lär inte alls ut språket och i vissa kan man välja engelska framför baskiska. Engelskan har ändå inte samma genomslagskraft i Baskien som i många andra länder.

Sedan 80-talet har andelen tvåspråkiga basker ökat från cirka 35 till 55 procent. Arana förutspår att 70 procent av invånarna kommer att kunna prata baskiska inom femton år. Trots att folk kan tala språket förs bara drygt en av tio diskussioner på baskiska. Det beror främst på ett sociokulturellt fenomen, som inte är obekant för oss.

– När en person som inte kan baskiska ansluter sig till en diskussion byter gruppen automatiskt språk. Det här gäller grupper på upp till åtta personer. En större diskussion delas oftast upp i två parallella på olika språk.

Ingen ”tvångsbaskiska”

Det finns initiativ för att sprida baskiskan på gräsrotsnivå, inom forskningen och inom medierna. Trots landets ekonomiska utmaningar vill åttio procent av regionens invånare att mer resurser ska användas på att utveckla minoritetsspråket.

– Vi vill ha bekväma, lättsamma lösningar, säger Arana.

Också i Baskien är internet den överlägset viktigaste kanalen för unga. Forskare undersöker som bäst populära tweets för att ta reda på var och hur det är lönsammast att marknadsföra språket. Arana vill implementera, inte påtvinga.

– Det finns folk som argumenterar att baskiskan är ett språk från istiden, men isen smalt för evigheter sedan.
Medierna är skamfläcken

Det baskiska medieutbudet rinner antingen förbi publiken i smältvattnet eller hamnar bakom istidens glaciärer. Det finns en nationell radio- och tv-station som har en baskisk profil, men marknadsandelen är marginell. EITB har hittills balanserat spanskt och baskiskt innehåll.

– Stationens kanaler tävlar mot varandra. Om du ser på EITB på spanska kan du inte samtidigt titta på ett baskiskt program på den andra kanalen. Målet är att utöka EITB:s utbud på baskiska.

Det största problemet är ändå den baskiska marknadsandelen på dryga tre procent som överskuggas av privata spanska kanaler. Arana poängterar att det baskiska medieutbudet måste nå alla för att kunna normalisera språket och ha en verklig effekt.

– Allmännyttiga medier borde skylta med baskiskan som i butiksfönster.

Baskerna har redan radio-program där värdarna talar olika språk. I tv-program hoppas man på att minska språkbarriärerna genom textning. Det kostar tjougo gånger mindre än att dubba.

Avundsjuk på katalanerna

Interaktivitet, audiovisuell styrka och spridningskraft. Arana hörde till dem som trodde att medierna räddar allt. För att publiken ska välja baskiskt utbud behöver språket integreras i vardagen. Baskiskan har redan en stark roll i skolan, men borde följa med hem till familjen och fritidsaktiviteterna.

Baskerna jämför sig ofta med Wales och Katalonien. Walesiskan har liknande status och spridning som baskiskan och kämpar om framgång på ett område i motsvarande storlek. På hemmafronten avundas baskerna avundas katalanerna och hoppas på att kunna följa deras fotspår.

­– Jag är lite bipolär. En stund tror jag bestämt på en stadig ökning, men i nästa stund ser jag baskiskan som ett litet skepp mitt ute på havet, som gungas omkring av kraftiga språk.

Arana säger ändå att baskiskan mår bättre än någonsin. Den är som den baskiska kryddstarka korven Txistorra mellan baguetten och tortillan. Omtyckt, karaketeristisk och en del av identiteten.

Det var en en frågvis publik som tog del av universitetsläraren Edorta Aranas seminarium på Soc&kom: Media and the challenge of increasing not only the knowledge but the usage of the Basque Language. Seminariet arrangerades av CEREN, Centret för forskning om etniska relationer och nationalism.

Text & foto: Jenny Blomqvist