Kvalitet innebär vid Soc&kom att verksamheten är ändamålsenlig och resultaten högklassiga.
Snellmansgatan 12 (PB 16)
00014 Helsingfors universitet
tfn (09) 1911 (växel)
fax (09) 191 28430
sskh-administration(at)helsinki.fisskh-studier(at)helsinki.fi
Fullsatt kollokvium om ungerska minoriteter

Doktorand Olga Urasinova startade vårens vetenskapliga diskussionstillfällen med ett intressant och aktuellt tema: den romska minoritetens ställning i Ungern. Olga Urasinova, som gästforskar vid Soc&koms Center för etnisk för forskning om etniska relationer och nationalism, CEREN, granskar i sin forskning Ungerns förhållande till landets etniska minoriteter. Ämnet är angeläget eftersom diskriminationen av minoriteter fortfarande är en olöst fråga, såväl i Ungern som i övriga Europa.
– I Ungern finns det 13 officiellt erkända etniska minoritetsgrupper. Den romska minoriteten är troligtvis den grupp som man känner till bäst här i Finland och är också en av de mest utsatta.
Den romska minoriteten är dock inte är en så homogen grupp som många tror, förklarar Olga, som själv hör till en minoritetsgrupp, udmurterna i Ryssland, en bakgrund som väckte hennes intresse för etniska relationer och minoriteters rättigheter.
– Romerna i Ungern består av tre huvudgrupper: Romungro, Vlach och Beash, som skiljer sig från varandra t.ex. i språk.
Skillnaderna i hur grupperna identifierar sig syns också i vad minoriteterna kallar sig själv och vad de önskar bli kallade av andra:
– Rom anses i dag vara den mest korrekta termen och används officiellt både i Ungern och i Europa. Men den största gruppen av de tre: Romungro (90 % av den romska minoriteten i Ungern), förnekar termen rom (romani), och kallar sig själv för ”musicians” eller ”musician Gypsies”, medan de två mindre grupperna Vlach och Beash (båda omkring 5 %) föredrar begreppet rom.
Segregeringen av romerna i Ungern fungerar som en ond cirkel. År 2003 levde cirka sex procent av de romska familjerna i separata romska bosättningsområden med hög arbetslöshet och många har inte ens råd med skoluniformerna eller skor åt barnen.
– 20 procent av romerna bor dessutom i områden utan dagis / förskolor, vilket leder till att de romska barnen i ett tidigt skede halkar efter i undervisningen och att de placeras i specialklasser med undervisning anpassad för barn med handikapp eller inlärningssvårigheter. Den låga utbildningsnivån resulterar i hög arbetslöshet när barnen växer upp och så är de tillbaka i segregationens ruta ett: i ett separat bostadsområde utan dagis och förskola för sina egna barn.
Olga Urasinovas föreläsning ”The Roma in Hungary – The Problem of Segregation” lockade både forskare och studerande som är intresserade av minoritetsfrågor, etnicitet och identitet till CEREN Qolloquium 25.1.2012.
Text och foto: Vera Schoultz
